Sashiko japanskt broderi som förenar tradition och modernt skapande

Sashiko är ett traditionellt japanskt broderi med enkla förstygn som bildar geometriska mönster. Från början användes tekniken för att förstärka och laga kläder, men idag har den blivit en uppskattad uttrycksform inom både sömnad, quiltning och textil inredning. Med några få material, lite tålamod och en nyfikenhet på japanskt hantverk kan vem som helst komma igång.

Vad är sashiko och var kommer tekniken ifrån?

Sashiko betyder ungefär små stygn på japanska. Tekniken utvecklades på landsbygden i norra Japan där tyger var dyrbara och behövde användas länge. Genom att sy lager på lager med täta förstygn stärkte man plaggen, gav värme och lagade slitna partier. Funktion gick först men mönstren blev med tiden allt vackrare och mer avancerade.

Klassiskt ser vi vitt broderigarn på mörkblått indigofärgat tyg. Stygnen löper i raka linjer, bågar eller korsande riktningar och bildar geometriska mönster som cirklar, vågor, rutnät och stiliserade blommor. En viktig regel är att stygnen inte korsar varandra. Där linjer möts lämnas ett litet mellanrum, vilket ger ytan ett lugnt och rytmiskt uttryck.

Grundstygnet är ett enkelt förstygn nålen går upp och ner genom tyget. En vanlig riktlinje är att själva stygnet utgör ungefär två tredjedelar och mellanrummet en tredjedel. På förtryckta tyger behöver man inte tänka på längden på varje stygn, utan kan följa linjerna som redan finns markerade.

I dag används sashiko både traditionellt och modernt. Många väljer fortfarande klassiskt blått och vitt, medan andra leker med färg starka kulörer på grå, blå, vita eller naturfärgade tyger. Samma enkla stygn, men med helt olika uttryck.

Material, tekniker och typiska projekt

För att börja med sashiko räcker få saker: tyg, tråd, nål och gärna en enkel mall eller förtryckt bit. Valet av material påverkar både känsla och utseende, men tröskeln är låg.

Vanliga komponenter är:

Tyg: Ett tätvävt bomullstyg eller linne fungerar bra. Klassiska japanska tyger har ofta en lite grövre struktur som ger fint grepp åt stygnen.
Tråd: Särskild sashikotråd är lite tjockare och matt, vilket gör stygnen tydliga. Även pärlgarn kan användas för ett fylligare intryck.
Nål: Sashikonålar är längre och starkare än vanliga broderinålar. Den extra längden gör att flera stygn kan träs upp på nålen samtidigt.
Hjälpmedel: Mönstermallar, överföringspapper, kritor eller pennor, fingerborg och ibland en liten handplatta för att styra nålen genom flera lager.

Många uppskattar förtryckta kit, där mönstret redan finns på tyget. Då kan fokus ligga på själva stygnen i stället för att rita upp linjerna. Det finns kit till exempelvis kuddar, löpare, små väskor och dukar. De förtryckta linjerna försvinner ofta i tvätt eller döljs helt av stygnen.

Typiska projekt för nybörjare är:

liten necessär eller väska med enkelt geometriskt mönster
kuddfodral med ett centralt motiv, till exempel vågor, stjärnor eller cirklar
bordslöpare i klassiskt blått och vitt
små prover (samplers) där olika mönster testas sida vid sida

När grunderna sitter går det lätt att kombinera flera mönster på samma tygstycke och leka med upprepning, spegling och rotation.

Skillnaden mellan sashiko och boro

Sashiko blandas ofta ihop med boro, och teknikerna hänger ihop historiskt. Men de fyller lite olika roller.

Sashiko handlar främst om broderi med förstygn som skapar dekorativa mönster. Tyget kan vara helt, och fokus ligger på linjerna och rytmen i stygnen.
Boro betyder ungefär trasig eller lappad och syftar på japansk traditionell lappteknik. Små tygbitar sys fast lager på lager för att laga och förstärka plagg, ofta med just sashikostygn som sammanhållande element.

En jacka eller väska kan till exempel lagas med boro genom att flera lappar läggs över ett slitet parti. Lappen fästs med täta förstygn som både syns och förstärker. Resultatet kan bli rustikt, konstnärligt och väldigt personligt. Många använder i dag boroinspirerad teknik för att laga jeans, skapa unika väskor eller göra textil konst med japansk känsla.

Ser man noga på ett boroarbete märks hur lagren bygger en historia: olika tyger, trådar och sömmar som berättar om användning, lagning och omsorg. Sashiko är ofta mer strukturerat, medan boro rör sig närmare fri gestaltning men båda bygger på samma enkla stygn.

Hur vem som helst kan komma igång med sashiko

En av de stora fördelarna med sashiko är att tröskeln för att börja är låg. Grundstygnet är enkelt, tempot lugnt och materialen lätta att hantera. Många upplever arbetet som meditativt handen styrs av mönstret och upprepningen ger ro.

För den som vill prova första gången kan ett litet kit vara en bra start. Förtryckt tyg, rätt sorts tråd, nål och ibland instruktioner gör att frågetecknen minskar. Några tips för en bra start:

Välj ett litet projekt, som en grytlapp, minilöpare eller kudde.
Följ mönstrets linjer i en logisk ordning, till exempel från ena kanten till den andra.
Försök hålla stygnen jämna, men jaga inte perfektion helhetsintrycket är viktigare än varje enskild punkt.
Arbeta med lätt hand. Dras tråden åt för hårt kan tyget dra sig och mönstret bli snett.
Pausa ofta och betrakta arbetet på lite avstånd. Dels ser man mönstret växa fram, dels märks om tråden snott sig eller dragits för hårt.

Den som vill fördjupa sig kan snart börja rita egna mönster med hjälp av rutpapper eller enkla mallar. Klassiska motiv kan kombineras och varieras i det oändliga, och samma grundform kan ge helt olika uttryck beroende på färg, skala och tygval.

För den som söker material, förtryckta kit, japanska tyger och speciella trådar till sashiko och boro finns ett brett sortiment hos nallerina.se. Där går det att hitta både klassiska och moderna varianter, samt tillbehör som underlättar när man vill utveckla sin teknik.